 |
JUDISK TIDERÄKNING
Den judiska kalendern räknar år 3761 f v t som utgångspunkt och tiden för Guds skapelse av universum. Under 2000 påbörjas således det judiska året 5761.
Den judiska tidräkningen bygger på solåret och måncykeln. Året är indelat i tolv månader som är antingen 29 eller 30 dagar långa. Månaderna påbörjas vid nymåne. Årets längd regleras genom att en skottmånad inskjuts sju gånger under en 19-årsperiod. Vanliga år innehåller 353, 354 eller 355 dagar, skottår 383, 384 eller 385 dagar.
Månadernas namn är Nissan, Ijar, Sivan, Tammuz, Av, Elul, Tischri, Cheschvan, Kislev, Tevet, Schvat och Adar. Skottmånaden kallas Adar Scheni (Adar II).
Dygnet räknas från solnedgången - jfr skapelseberättelsen: ”det blev afton och det blev morgon den första (andra etc) dagen”. Följaktligen börjar och slutar sabbaten och alla helger vid solnedgången.
Den judiska kalendern räknar år 3761 f v t som utgångspunkt och tiden för Guds skapelse av universum. Under 2000 påbörjas således det judiska året 5761.
Den judiska tidräkningen bygger på solåret och måncykeln. Året är indelat i tolv månader som är antingen 29 eller 30 dagar långa. Månaderna påbörjas vid nymåne. Årets längd regleras genom att en skottmånad inskjuts sju gånger under en 19-årsperiod. Vanliga år innehåller 353, 354 eller 355 dagar, skottår 383, 384 eller 385 dagar.
Månadernas namn är Nissan, Ijar, Sivan, Tammuz, Av, Elul, Tischri, Cheschvan, Kislev, Tevet, Schvat och Adar. Skottmånaden kallas Adar Scheni (Adar II).
Dygnet räknas från solnedgången - jfr skapelseberättelsen: ”det blev afton och det blev morgon den första (andra etc) dagen”. Följaktligen börjar och slutar sabbaten och alla helger vid solnedgången.